Till synes legala bolag används i allt större utsträckning som verktyg i ekonomisk brottslighet.
För kommuner och regioner innebär det att leverantörsledet inte längre enbart är en fråga om upphandling, utan också en löpande riskfråga som kräver kontinuerlig uppmärksamhet och kontroll.
Den senaste årsrapporten “Företag som brottsverktyg” från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) beskriver att nätverkskriminella ofta använder bolagsstrukturer strategiskt i olika kriminella upplägg.
Vid en första kontroll kan verksamheter framstå som legitima, men vid en djupare analys över tid framträder andra mönster. De mest drabbade i välfärden är utbildningssektorn och serviceyrken när det handlar om antal varningar som är kopplade till vår data. Det kan röra sig om förändringar i styrelser, nya eller avgående företrädare samt kopplingar till tidigare rättsfall är faktorer som tillsammans kan signalera en förhöjd risk. En genomsnittlig kommun möter i snitt 6-8 varningar i månaden i sitt leverantörsregister. Det är en siffra som går att förändra.
Ett tydligt mönster i rättsfall kopplade till välfärdsbrott är att den initiala kontrollen vid avtalstecknandet ofta är korrekt och väl genomförd. Utmaningarna uppstår i stället senare, under pågående avtalsperiod, när leverantören i fråga genomgår förändringar som sällan är synliga i den dagliga verksamheten.
Dessa förändringar sker i det tysta men påverkar leverantörens riskprofil och förändrar i grunden förutsättningarna för att utbetalningar ska kunna ske säkert och tryggt. Med Inyett kan du identifiera dessa varningssignaler i tid, exempelvis när styrelser byts ut, verksamhetsinriktningen förändras, nya företrädare tillkommer eller insynen försvåras/förändras.
BRÅ pekar också på att välfärdsbrott ofta uppstår till följd av brister i uppföljning och informationsdelning. Det kan handla om att förändringar inte fångas upp i tid, att kontroller genomförs punktvis i stället för löpande och kontinuerligt, eller att ansvaret för uppföljning är otydligt fördelat inom organisationen.
Trots detta saknar många upphandlande organisationer, framför allt kommuner, både den kompetens och de verktyg som krävs för att möta en alltmer avancerad arbetslivskriminalitet och välfärdsbrottslighet. Samtidigt dröjer statliga lösningar, vilket gör att ansvaret i praktiken faller på den enskilda organisationen att hantera riskerna med begränsade resurser.
I en miljö där bolagsstrukturer och personkopplingar förändras kontinuerligt räcker det inte att kontrollera ett organisationsnummer vid avtalets start. Leverantörsregistret är, igen, inte en statisk lista, utan en levande riskmiljö som kräver kontinuerlig bevakning, för utan löpande uppföljning finns en risk att förändringar upptäcks först när skadan redan har skett.
Genom strukturerad och kontinuerlig leverantörsbevakning kan kommuner och organisationer i stället arbeta proaktivt. Med Inyett blir det möjligt att följa förändringar i realtid, exempelvis när en dom registreras, en styrelse förändras eller ett bolags status uppdateras. Vi ger en aktuell och samlad bild av riskerna och skapar bättre förutsättningar att agera i tid.
Vi ser idag hur komplexa bolagsstrukturer utnyttjas systematiskt, vilket förskjuter ansvaret från inköp till löpande riskhantering och bevakning. Kontroll kan inte längre ses som en engångsåtgärd i samband med upphandlingar, utan behöver vara en integrerad del av organisationens löpande riskhantering och uppföljning. Välfärdsbrott är sällan resultatet av en enskild miss. De uppstår när förändringar inte fångas upp i tid. Därför är kontinuerlig bevakning avgörande.